Farliga hormonstörande ämnen på hushållsdamm?

Åsa Gustafsson

Kvalitén på vår inomhusmiljö relaterat till folksjukdomar är en frågeställning som har seglat upp under den senaste tiden. Många av de interiörer, byggnadsmaterial, leksaker och ”prylar” som finns i våra hem innehåller flertalet syntetiska kemikalier för att ge materialen vissa egenskaper. Till exempel finns flamskyddsmedel i möbler som ska försvåra en brandutveckling och mjukgörare i plaster m.m.

En del av dessa kemikalier har en kemisk struktur som liknar kroppens egna hormoner. Vid en exponering för dessa kemikalier finns det därför en risk att de kan interagera och påverka kroppens egna sofistikerade hormonsystem. Flertalet av dem är flyktiga och avges från materialen i hemmamiljön.

Beroende på de kemiska och fysikaliska egenskaperna hos de hormonstörande kemikalierna så har t.ex. de lipofila (fettlösliga) en förmåga att fastna på dammpartiklar som svävar runt i luften. De riktigt små dammpartiklarna följer sedan med ner i lungorna när vi andas.

Lungorna har normalt en god förmåga att hantera och skydda sig mot främmande partiklar, bakterier, virus m.m. som vi andas in. Men vad händer med syntetiska kemikalier, som t.ex. hormonstörande ämnen, i lungmiljön? Den frågan finns det lite kunskaper om.

Syftet med det här projektet är skapa en vidare förståelse om ”ödet” för de hormonstörande ämnena i lungornas miljö. Vi vill ta reda på om de lossnar från dammet, om de ansamlas (ackumuleras) i lungvävnaden, om de bryts ned (elimineras) och om de sprids ut i blodet och når andra organ i kroppen.