Författare: admin

I takt med att världen står inför utmaningen med global uppvärmning och klimatförändringar blir begreppet ”växthusgaser” allt mer centralt i vår vardag. Men vad är växthusgaser och hur fungerar de egentligen? Låt oss dyka ned i ämnet för att förstå det bättre.

Vad är växthusgaser?

Växthusgaser är gaser i jordens atmosfär som fångar upp och håller kvar solens strålning, likt ett växthus, vilket gör att jordens temperatur stiger. De främsta växthusgaserna inkluderar koldioxid (CO2), metan (CH4), lustgas (N2O) och fluorerade gaser. Varje gas har en varierande effekt och livslängd i atmosfären, vilket bidrar olika mycket till den globala uppvärmningen.

Hur fungerar de?

Växthuseffekten är en naturlig process där vissa av de solstrålar som träffar jorden reflekteras tillbaka till rymden, medan andra absorberas och omvandlas till värme. Denna värme fängslas sedan av växthusgaserna i atmosfären, vilket leder till en temperaturhöjning. Utan denna naturliga växthuseffekt skulle jorden vara för kall för ett liv som vi känner det. Så växthuseffekten i sig är inget dåligt.

Problemet uppstår när mänskliga aktiviteter, såsom förbränning av fossila bränslen, avskogning och industriella processer, släpper ut för mycket växthusgaser. Det ökar koncentrationen av gaserna i atmosfären, vilket förstärker den naturliga växthuseffekten och leder till en onormalt hög uppvärmning av jorden.

Varför är det ett problem?

Den ökade koncentrationen av växthusgaser leder till en global uppvärmning, vilket ger upphov till en rad negativa effekter på vår planet. Dessa inkluderar smältande glaciärer och isar, höjda havsnivåer, extrema väderförhållanden som torka, översvämningar och kraftigare stormar, samt skada på ekosystem och minskad biologisk mångfald. Dessa förändringar kan i sin tur leda till förlust av livsmiljöer för både djur och människor, minskade skördar, vattenbrist och en ökad risk för konflikter och krig över resurser.

Vad kan vi göra?

För att bekämpa problemet med växthusgaser måste vi minska våra utsläpp. Detta kan uppnås på flera sätt, däribland att övergå från fossila bränslen till förnybara energikällor, som till exempel sol, vind och vatten. Genom att förbättra energieffektiviteten i byggnader och transportsektor. Även återplantering av skogar och bevarande av naturliga ekosystem kan hjälpa till att absorbera överskott av koldioxid i atmosfären.

På en individuell nivå kan vi minska vårt koldioxidavtryck genom att köra bränslesnåla bilar eller använda kollektivtrafik, återvinna, minska köttkonsumtionen och stödja hållbara företag.

Slutsats

Växthusgaser och den förstärkta växthuseffekten är centrala faktorer i vår klimatproblematik. Genom att förstå hur de fungerar och vilken påverkan de har på vår planet kan vi ta välgrundade beslut och agera för att skydda vår jords framtid. Det är upp till var och en av oss att bidra till en hållbar framtid för kommande generationer.

Många produkter som vi använder i våra hushåll är skadliga och/eller miljöfarliga. En del är till och med att beteckna som giftiga för oss och för miljön. För att vi ska kunna identifiera dessa produkter har EU lagstiftat om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen. Därför finns det en hel del varningssymboler att hålla reda på.

En av de vanligaste symbolerna är en röd fyrkant med ett svart utropstecken inuti. Denna symbol betyder att ämnet är skadligt, såväl vid inandning, hudkontakt som vid förtäring. En produkt med denna symbol kan också ge allergiska reaktioner. Exempel på produkter som kan ha denna typ av symbol är diskmedel eller propplösare.

Hittar du en symbol som ser ut som en röd fyrkant med en dödskalle inuti indikerar symbolen att produkten är giftig. Det innebär att det är mycket farligt om ämnet hamnar i kroppen. Ett exempel på en produkt som kan ha denna symbol är insektsmedel.

En annan symbol att hålla utkik efter är en röd fyrkant med ett svart träd (utan löv) samt en död fisk inuti fyrkanten. Denna symbol betyder att produkten är miljöfarlig. Den är alltså farlig för djur och växter som lever nära vatten. Symbolen kan du hitta på vissa rengöringsmedel. Är det möjligt bör du undvika produkter med dessa symboler. Det finns väldigt många diskmedel som saknar symbol för att det är skadligt, välj ett sådant. Dessutom kan du enkelt och billigt göra en egen propplösare med bara tre ingredienser. Det du behöver är bakpulver, vitvinsvinäger och vatten. Du börjar med att hälla ned lite bakpulver och vitvinsvinäger i avloppet. Låt sedan blandningen dra i några minuter medan du kokar upp en kastrull med vatten. När vattnet kokat upp häller du försiktigt detta i avloppet. Voilá – proppen löses upp.

Läs mer om olika symboler här.

När du hör ”BT kemi” kanske du reagerar genom att få en klump i magen. Eller så har du aldrig hört talas om den miljöskandal som skakade Sverige och världen på 70-talet.

BT Kemi flyttar produktionen till Teckomatorp

BT Kemi KVK AB, tidigare Bönnelyche & Thuröe, var ett kemiskt-tekniskt företag som tillverkade takpapp, träskyddsmedel och ogräsbekämpningsmedel. De höll till i Malmö men flyttade år 1965 sin produktion av bekämpningsmedel till Teckomatorp. Ganska snart började det komma klagomål gällande illaluktande vatten från vattendraget Braån. Det kom också rapporter om barn i trakten som besvärades av eksem och andningssvårigheter samt rapporter om förstörda odlingar. De första rapporterna negligerades av företaget och av ansvariga tillsynsmyndigheter.

Missnöjet växer och oegentligheter uppdagas

Missnöjet började växa bland Teckomatorps befolkning och en namninsamling med ca 600 underskrifter lämnades in. Rykten florerade om nedgrävda giftfyllda tunnor och nattliga utsläpp av förorenat vatten i Braån. En proteströrelse grundades. Frontfiguren hette Monica Nilsson och var småbarnsmamma. Fabrikens utsläpp gjorde hennes son sjuk. Monica kontaktade Kvällsposten angående de nedgrävda tunnorna och gjorde flertalet påtryckningar hos kommunens hälsovårdsnämnd. Hon skickade även de långa namnlistorna till Koncessionsnämnden för miljöskydd.

BT Kemi förnekade till en början att de grävt ned några tunnor, men tvingades hösten 1975 erkänna att man faktiskt gjort detta. Skandalen var ett faktum och kritiken mot företaget blev massiv. Även de myndigheter som skulle ha kontrollerat företagets förehavanden fick ta emot stor kritik.

Sveriges största miljöskandal

BT Kemi grävde upp ca 200 tunnor men ertappades några år senare med ytterligare hundratals nedgrävda tunnor. Detta gjorde att regeringen beslutade om produktionsstopp. År 1978 försattes företaget i konkurs och en sanering av mark och byggnader påbörjades. Men eftersom företaget försatts i konkurs fick staten betala saneringskostnaderna.

År 2008, 30 år senare, startade en av flera nya saneringar av området. Detta eftersom tidigare saneringsförsök inte lyckats. Bland annat fördes ca 80 000 ton förorenad jord bort från Teckomatorp. År 2011 påbörjades ytterligare en sanering som pågick t.o.m. år 2021. Ändå fram till 2023 kommer efterkontroller att genomföras för att säkerställa att saneringsförsöken lyckats. BT Kemi är en av Sveriges största, och första, miljöskandaler. Skandalen innefattar fabrikens alla giftiga utsläpp, de nedgrävda tunnorna och myndigheternas flathet. Totalt upptäcktes ca 800 nedgrävda tunnor med avfall. Skattebetalarnas nota för miljöskandalen blev saftig. Arbetet med sanering uppskattas överstiga en halv miljard kronor.

Många hårvårdsprodukter innehåller kemikalier som är skadliga för oss. Både hår och hårbotten kan ta direkt skada. Vad kemikalierna gör med hälsan på längre sikt har vi inte ens koll på. Har ditt hår både tappat glans och fått en sämre kvalité kan det vara bra att gå över till kemikaliefria produkter. De gör att ditt hår kan repareras och återgå till sin naturliga form.

Skippa sulfaterna

En förhållandevis vanlig ingrediens i schampo är sulfater. Det är kemikalier som är fettlösliga och används som konserveringsmedel. Det är inte direkt skadligt för dig, men tar bort hudens naturliga fett. Ämnet har en trist effekt på håret eftersom det är uttorkande. Det är dessutom irriterande för huden.

Ett schampo utan sulfater löddrar inte lika mycket och det kan behövas två omgångar med schampo när du använder en sulfatfri variant. Du kan dock räkna med att håret, när det vant sig vid den nya produkten, inte kommer att behöva tvättas lika ofta.

För att undvika sulfater ska du kolla efter ingredienser så som Ammonium Laureth Sulfate, Ammonium Lauryl Sulfate, Natriumlaurylsulfat, Sodium Alkyl Sulfate, Sodium Laureth Sulfate (SLES) och Sodium Lauryl Sulfate (SLS).

Undvik parabener

Ett annat ämne att undvika är parabener. Det är också ett konserveringsmedel. Propyl- och butylparabener misstänks vara hormonstörande. Inom EU finns idag ett förbud mot vissa sorters parabener, man har dessutom valt att sänka de maximalt tillåtna halterna parabener i produkter till barn under 3 år. Idag finns det gott om schampon utan parabener på marknaden. För att undvika parabener ska du leta efter schampon som inte innehåller: Etylparaben, Propylparaben, Metylparaben, Butylparaben, Bensylparaben.

Andra kemikalier du ska undvika

Andra kemikalier att undvika är silikoner, silaxaner, mineraloljor och PEG. PEG är ett ämne som utvinns från cancerframkallande ämnen i kemiska processer. En vanlig skumbildare i hårvårdsprodukter är natriumlaurylsulfat. Detta ämne är irriterande för huden, men tillsätts PEG för en smärtlindrande effekt. När du väljer schampo bör du därför undvika produkter som innehåller något av följande ämnen: PEG; PPG, BHA, DEA, MEA, MDBGN, MCI/MI, EDTA. Så, är du rädd om din hälsa och inte minst ditt hår bör du hålla koll på vilka kemikalier som använts för att framställa dina hårvårdsprodukter. Det finns som sagt en hel del kemikaliefria schampon på marknaden. Så varför inte välja ett av dessa?

I detta inlägg ska du få lära dig lite om kemiska reaktioner. Det som tas upp nedan är en mycket övergripande bild av processen.

Vid en kemisk reaktion sker en process då atomer och molekyler reagerar med varandra och därefter övergår till ett nytt system. Atomerna skapas eller försvinner inte vid en reaktion, utan det sammanlagda atomslaget förblir detsamma i det nya systemet. Dessa processer pågår ständigt omkring oss och inne i våra kroppar. I våra celler sker hela tiden ett stort antal kemiska reaktioner.

Exempel på kemiska reaktioner i vardagen är matsmältningen, matlagning eller förbränning. I matlagningen kan vi ge exemplet med ett kokt ägg. Då används värme för att skapa kemiska förändringar i maten. När ett ägg hårdkokas reagerar vätesulfid från äggvitan med järn från äggulan och en grågrön ring bildas runt äggulan.

Vi kemiska reaktioner frigörs och absorberas energi. Det går åt energi när den kemiska bindningen bryts och det frigörs energi när en ny bindning bildas.

Reaktionerna kommer spontant eller icke spontant

Man skiljer på spontana och icke spontana reaktioner. Spontana reaktioner sker av sig själv, under en given uppsättning villkor. Det innebär att reaktionen startas vid exempelvis hög temperatur. Det behövs ingen ytterligare energi för att reaktionen ska fortsätta. En orsak till att ämnen spontanreagerar med varandra är för att bilda energifattigare föreningar. För att de icke-spontana reaktionerna ska kunna ske måste energi tillkomma. Vid spontana reaktioner frigörs energi. Vid icke-spontana reaktioner absorberas energi.

För att komma igång krävs aktiveringsenergi

Utgångsmolekylerna behöver tillföras så kallad aktiveringsenergi för att reaktionen ska komma igång. Aktiveringsenergi är alltså den energi som krävs för att starta reaktionen. Behovet av aktiveringsenergi gör att det finns en faktisk ”barriär” för att en viss kemisk reaktion ska kunna uppstå. Hade denna inte funnits, hade det faktiskt inte kunnat existera liv på jorden. Då hade exempelvis stora energirika molekyler i kroppen brutits ned med hög hastighet, även vid en normal kroppstemperatur. I kroppen fungerar enzymer som katalysatorer för kemiska reaktioner.

Reaktioner kan ske olika snabbt

En reaktions hastighet påverkas av flera saker: omgivande temperatur, koncentration av de ämnena som reagerar med varandra samt hur stor exponeringsytan är. En katalysator minskar behovet av aktiveringsenergi eftersom den gör att det går snabbare att spontant samla upp tillräckligt med energi för att genomföra reaktionen. Sammanfattningsvis kan vi säga att det ständigt sker kemiska reaktioner, i och omkring oss. Det handlar om att atomer och molekyler reagerar med varandra och att dessa ombildas i nya system. Vid en kemisk reaktion omvandlas energi, den kan aldrig försvinna eller nybildas.

Tips: Ni har väl inte missat vår recension av boken Hjärnstark?

Om du skulle syna ditt hem i kanterna, skulle du snabbt inse att det är fullt av kemikalier. Idag är det helt omöjligt att ha ett kemikaliefritt hem. Det som däremot är möjligt är att begränsa mängden kemikalier. Genom att läsa in dig på ämnet och att följa några enkla riktlinjer kan du påbörja din resa mot ett mindre giftigt hem.

Vad du kan göra

Kemikaliebanta ditt badrumsskåp. Detta är ett av de enklaste uppdragen när det kommer till att rensa bland kemikalier i hemmet. De produkter du använder för din hygien och skönhet kan antingen innehålla en hel arsenal av kemikalier eller inte. Vårt tips är att satsa på enkla och rena produkter. En aleppotvål, lite jojobaolja och en aloe vera gel kommer du riktigt långt på.

Kemikaliebanta din kökslåda. Träredskap eller rostfritt vinner över plastredskap. Gjutjärn vinner över teflon. Byt ut redskap som tillverkats med hjälp av kemikalier till kemikaliefria redskap. Nygamla och giftfria redskap hittar du i din närmaste secondhandaffär. Det behöver inte bli så dyrt att göra denna rensning. Kemikaliebanta möbler och textilier. Ett av de första stegen är att dra ned på konsumtionen. Om du verkligen behöver något till ditt hem, satsa på att köpa second hand och/eller miljömärkt. Många möbler och textilier behandlas med flamskyddsmedel vid tillverkning, dvs mer eller mindre giftiga kemikalier. Begagnade möbler har hunnit vädra ur en del av detta, varpå dessa innehåller färre kemikalier. När du handlar second hand ska du se upp med plast och fleecekläder. Exempelvis kan gamla plastleksaker innehålla mer giftiga kemikalier än nya, eftersom regelverken runt giftiga plaster har förändrats med tiden.

Det blir allt mer självklart hur viktig hjärnans hälsa är och hur beroende den är av träning. Mer och mer forskning görs på området och många gånger kan det nästan vara förbluffande hur mycket träning och motion inverkar på vår hjärna.

Hjärnstark av Anders Hansen

Den välkända profilen Anders Hansen, överläkare i psykiatri, har skrivit den populära boken ”Hjärnstark : hur motion och träning stärker din hjärna”. Han är även känd från TV med serien ”Din hjärna” som gått i två säsonger på Sveriges Television.

Recension

Detta är en bok som verkligen engagerar och informerar. Den sammanfattar år av avancerad forskning och presenterar det på ett enkelt och lättillgängligt sätt som alla kan förstå. Efter man läst boken vill man inget annat än att ta en promenad, löprunda eller gå till gymmet.

Många gånger handlar det så också om kemikalier i hjärnan som påverkas positivt av vår träning. Till exempel lär man sig att regelbunden träning ger mycket bättre effekt än sudoku, korsord och alla tänkbara kosttillskott tillsammans!

Man får även konkreta tips på vad man kan göra för att ”uppgradera” sin hjärna och få bättre minne, kognitiv förmåga med mera.

Vad andra säger:

”Populärvetenskap när den är som bäst. Lättläst och fylld med överraskande nya forskningsresultat.” Ingalill Mosander, Aftonbladet

”För första gången sedan jag var med i ”Let’s Dance” way back i tonåren har jag tränat regelbundet i 2 1/2 månad. Jag tror faktiskt att det kommer att hålla i sig. Jag har boken ”Hjärnstark” och författaren Anders Hansen att tacka för det. Det var kopplingen mellan hjärnan och träning som fick mig motiverad.” Isabella Löwengrip

Det är en mycket bra bok som vi varmt kan rekommendera till den som vill träna upp sin hjärna på det bästa och effektivaste sättet!

En kemisk förening består av två eller flera olika grundämnen bundna till varandra. Ett exempel på en kemisk förening är vatten (H²O) som består av väte- och syreatomer bundna till varandra.

En molekyl kan vara en kemisk förening, förutsatt att den består av flera olika grundämnen. Den kallas då för molekylförening. Även jonföreningar är kemiska föreningar. De består av olika typer av joner som binder till varandra, exempelvis natriumklorid (NaCl), dvs salt. På atomnivå bildar natrium och klor en kristallstruktur, därför är natriumklorid en kemisk förening.

Kemiska föreningar och grundämnen

Kemiska föreningar skiljs från rena grundämnen eftersom ett grundämne består av endast en sorts atomer. Ett exempel på ett grundämne är metaller som består av enbart en typ av metallatom. Zink (Zn) är ett grundämne. Ädelgaser är också grundämnen, vilka består av en typ av ädelgasatom.

Med de olika grundämnen som vi finns kan det bildas oändligt många olika kemiska föreningar. När olika ämnen sätts ihop uppstår en kemisk reaktion och en kemisk förening bildas.

Frågan är: Om man löser salt i vatten, blir det en kemisk förening? Är saltvatten en blandning eller en kemisk förening? Svaret hittar vi på atomnivå. Saltkristallerna löser sig i vattnet, men atomerna binder sig inte till vattnet. Därför är saltvatten inte en kemisk förening, utan en blandning.

Varför är detta bra att kunna? Ja, helt enkelt för att kunskap om kemi kan lösa problem. Tittar vi i backspegeln är det denna typ av kunskap som gjort att kunnat framställa exempelvis bekämpningsmedel och konstgjord gödsel. Detta har i sin tur gjort att vi kan odla mer mat. Kunskapen används även på reningsverk som renar vatten. Detta gör att vi kan dricka rent vatten direkt från kranen. Kunskap inom kemi har även lett till att vi kunnat framställa all dem medicin som finns idag. Listan kan göras lång. Sammanfattningsvis behöver du kunskapen för att förstå hur din kropp kan påverkas av olika ämnen samt för att förstå hur vår miljö påverkas av olika ämnen.

De senaste 20 åren har nettoinflödet av nya textilier i Sverige ökat med ungefär 3 kilo per person (källa). Det gäller såväl kläder som hemtextilier. Ökningen motsvarar nästan 30 procent och har givetvis en stor miljöpåverkan. När textilier produceras används 1,5-6,9 kilo kemikalier per kilo tyg. En del kemikalier tillsätts under tillverkningsprocessen och försvinner även från kläderna innan slutprodukten är klar. En del kemikalier tillsätts för att ge textilierna deras egenskaper, och kommer därför att finnas kvar på plagget när du hänger in det i garderoben. Utöver de miljöproblem produktionen innebär, bär den också med sig hälsorisker för de som arbetar med produktionen och för dig som sedan använder textilierna. 

De problem som vår konsumtion skapar har ingen enkel lösning. Att helt sluta konsumera textilier kommer förmodligen ingen att göra. Däremot går det att dra ned på sin konsumtion. Dels genom att verkligen tänka efter innan köp, dels genom att handla second hand.

Du kan också påverka genom att undvika att köpa kläder som exempelvis behandlats med högflourerade ämnen, bland annat PFAS. Detta är ett ämne som ska göra textilerna vatten-, fett- och smutsavvisande och som är extremt svårnedbrytbara i miljön. Undvik också textilier som behandlats med antibakteriella ämnen eller medel mot insekter. Du kan också ställa krav på de företag som säljer textilier vad gäller tillverkningskedjan. Hur har produkten tillverkats? Det ska de ha koll på och de ska kunna garantera att tillverkningen skett på ett schysst sätt.

I pandemitider är ofrivillig ensamhet något som allt fler fått uppleva. Eftersom gemenskap är positivt för hälsan är detta någonting som är mycket oroande för folkhälsan i stort.

Detta kan vi dock motverka gemensamt. Det är inte hur mycket, det vill säga kvantitet av social aktivitet som räknas när det kommer till positiva hälsoeffekter. Det är snarare det faktum att alla behöver känna någon form av gemenskap. De negativa hälsoeffekterna kan alltså utebli om du har en enda nära vän, eller känner gemenskap på ett eller annat sätt.

Det du själv kan göra är att fortsätta hålla kontakt med dina nära och kära. Kanske är det just ditt telefonsamtal som får någons dag att ljusna. Visa att du ser någon, uppmärksamma någon i din krets. Det kommer även att gynna dig. När du pratar med någon eller umgås med någon så frisätts ”lugn-och-ro”-hormoner i din kropp, bland annat oxytocin. Ett socialt stöd är i sin tur en buffert mot stress i vardagen.

Träning och socialt liv

Ett annat tips är att börja träna, varför inte bege dig ut i motionsspåret varje dag? Studier med träningsband har visat på positiva effekter redan efter träningspasset. Dessa effekter kan sedan hålla i sig i flera dagar. Kontinuerligt tränande ger mycket goda resultat. En blandning av motion och styrka brukar rekommenderas.

Utmana dig själv att hälsa på dem du ser. Ett enkelt ”hej” och ett möte med blicken är också ett bekräftande och skapar på sätt och vis band mellan människor. Det kan göra skillnad både för dig och för den du möter. Vi är sociala flockdjur vilket man aldrig får glömma!

Ensamhet kan ge både psykiska och fysiska symptom. Man kan säga att de negativa effekterna av social isolering är jämförbara med dåliga levnadsvanor i övrigt så som bristande fysisk aktivitet eller dåliga kostvanor. När du tagit steget att hälsa och söka ögonkontakt med de du möter kan nästa steg vara att söka sammanhang där du kan träffa likasinnade. Idag finns det många aktiva föreningar och gemenskaper på nätet. Har du själv svårt att öka dina sociala kontaktytor kan det vara bra att söka professionell hjälp.