Under de senaste åren har PFAS blivit ett återkommande ämne i nyhetsflödet. De kallas ibland för “evighetskemikalier” därför att de nästan inte bryts ned i naturen. De finns i vardagsprodukter, i mark och vatten, och i vissa fall även i våra kroppar.
Men vad är PFAS egentligen – och varför väcker de så stor oro?
Vad är PFAS?
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Det är en stor grupp syntetiska kemikalier – över 10 000 olika varianter har identifierats – som alla har en sak gemensamt: starka bindningar mellan kol och fluor.
Det är just dessa bindningar som gör PFAS:
- mycket stabila
- värmetåliga
- vatten-, fett- och smutsavvisande
Egenskaperna har gjort dem attraktiva i en rad produkter.
Var används PFAS?
PFAS har funnits i industri och konsumentprodukter sedan 1950-talet. De kan bland annat förekomma i:
- stekpannor med non-stick-beläggning
- impregnerade ytterkläder och skor
- matförpackningar och pizzakartonger
- kosmetika och hudvårdsprodukter
- brandsläckningsskum (särskilt äldre typer)
- textilier, mattor och möbeltyger
- rengöringsmedel och vissa industriprocesser
Problemet är att PFAS inte försvinner när produkten används eller slängs. De kan läcka ut och spridas vidare.
Varför kallas PFAS “evighetskemikalier”?
I naturen bryts de flesta organiska ämnen förr eller senare ned av solljus, mikroorganismer eller kemiska reaktioner. PFAS däremot är extremt motståndskraftiga.
Det innebär att de:
- ackumuleras i mark, sediment och vatten
- kan transporteras långa sträckor via luft och hav
- byggs upp i djur och människor över tid
När PFAS väl hamnar i miljön stannar de där i årtionden, ibland ännu längre.
Vilka risker finns för hälsa och miljö?
Forskningen på PFAS är omfattande och växer snabbt. Vissa ämnen inom PFAS-gruppen har kopplats till flera negativa effekter.
Miljöeffekter
Studier har visat bland annat:
- försämrad reproduktionsförmåga hos djur
- påverkan på hormon- och immunsystem
- bioackumulering högre upp i näringskedjan
Eftersom PFAS rör sig mellan vatten, jord och organismer är de svåra att kontrollera när de väl spridits.
Möjliga hälsoeffekter hos människor
Exponering kan ske via:
- dricksvatten
- livsmedel
- damm i inomhusmiljöer
- yrkesmässig hantering
Flera PFAS-ämnen har kopplats till bland annat:
- påverkan på kolesterolnivåer
- sämre vaccinsvar hos barn
- leverpåverkan
- störningar i hormonsystemet
- ökad risk för vissa cancerformer (för vissa specifika PFAS)
Därför har flera av de mest kända PFAS-ämnena, som PFOA och PFOS, redan förbjudits eller kraftigt begränsats i många länder.
Hur sprids PFAS i dricksvatten?
En av de största utmaningarna är kontamination av grundvatten.
PFAS kan läcka från:
- gamla brandövningsplatser
- industriområden
- deponier
- förorenade jordar
När kemikalierna når grundvatten eller sjöar kan de spridas vidare via dricksvattensystem — ibland under lång tid innan föroreningen upptäcks.
Går det att rena bort PFAS?
Rening är möjlig, men krävande och kostsam.
Tekniker som kan användas är bland annat:
- aktivt kol
- jonbytarfilter
- membrantekniker
Problemet är att PFAS inte förstörs i processen — de flyttas bara från vattnet till ett filter som sedan måste hanteras som farligt avfall.
Forskning pågår om nya metoder som faktiskt kan bryta ned ämnena, men de är ännu inte fullt etablerade i stor skala.
Vad kan vi som konsumenter göra?
Det går inte att helt undvika PFAS i dagens samhälle, men man kan minska sin exponering genom att:
- undvika onödiga impregneringssprayer
- välja köksredskap utan okända non-stick-beläggningar
- vara kritisk till “smuts- och vattenavvisande” produkter
- minska användningen av snabbmatförpackningar som känns feta på insidan
- följa lokala rekommendationer om dricksvatten
Det viktigaste arbetet måste dock ske på lagstiftnings- och industrinivå.