Vad är en kemisk förening?

I en kemisk förening består av två eller flera olika grundämnen bundna till varandra. Ett exempel på en kemisk förening är vatten (H²O) som består av väte- och syreatomer bundna till varandra.

En molekyl kan vara en kemisk förening, förutsatt att den består av flera olika grundämnen. Den kallas då för molekylförening. Även jonföreningar är kemiska föreningar. De består av olika typer av joner som binder till varandra, exempelvis natriumklorid (NaCl), dvs salt. På atomnivå bildar natrium och klor en kristallstruktur, därför är natriumklorid en kemisk förening.

Kemiska föreningar och grundämnen

Kemiska föreningar skiljs från rena grundämnen eftersom ett grundämne består av endast en sorts atomer. Ett exempel på ett grundämne är metaller som består av enbart en typ av metallatom. Zink (Zn) är ett grundämne. Ädelgaser är också grundämnen, vilka består av en typ av ädelgasatom.

Med de olika grundämnen som vi finns kan det bildas oändligt många olika kemiska föreningar. När olika ämnen sätts ihop uppstår en kemisk reaktion och en kemisk förening bildas.

Frågan är: Om man löser salt i vatten, blir det en kemisk förening? Är saltvatten en blandning eller en kemisk förening? Svaret hittar vi på atomnivå. Saltkristallerna löser sig i vattnet, men atomerna binder sig inte till vattnet. Därför är saltvatten inte en kemisk förening, utan en blandning.

Varför är detta bra att kunna? Ja, helt enkelt för att kunskap om kemi kan lösa problem. Tittar vi i backspegeln är det denna typ av kunskap som gjort att kunnat framställa exempelvis bekämpningsmedel och konstgjord gödsel. Detta har i sin tur gjort att vi kan odla mer mat. Kunskapen används även på reningsverk som renar vatten. Detta gör att vi kan dricka rent vatten direkt från kranen. Kunskap inom kemi har även lett till att vi kunnat framställa all dem medicin som finns idag. Listan kan göras lång. Sammanfattningsvis behöver du kunskapen för att förstå hur din kropp kan påverkas av olika ämnen samt för att förstå hur vår miljö påverkas av olika ämnen.

Vad är en kemisk förening?

Textilkonsumtionen ökar och skapar stora problem

De senaste 20 åren har nettoinflödet av nya textilier i Sverige ökat med ungefär 3 kilo per person (källa). Det gäller såväl kläder som hemtextilier. Ökningen motsvarar nästan 30 procent och har givetvis en stor miljöpåverkan. När textilier produceras används 1,5-6,9 kilo kemikalier per kilo tyg. En del kemikalier tillsätts under tillverkningsprocessen och försvinner även från kläderna innan slutprodukten är klar. En del kemikalier tillsätts för att ge textilierna deras egenskaper, och kommer därför att finnas kvar på plagget när du hänger in det i garderoben. Utöver de miljöproblem produktionen innebär, bär den också med sig hälsorisker för de som arbetar med produktionen och för dig som sedan använder textilierna. 

De problem som vår konsumtion skapar har ingen enkel lösning. Att helt sluta konsumera textilier kommer förmodligen ingen att göra. Däremot går det att dra ned på sin konsumtion. Dels genom att verkligen tänka efter innan köp, dels genom att handla second hand.

Du kan också påverka genom att undvika att köpa kläder som exempelvis behandlats med högflourerade ämnen, bland annat PFAS. Detta är ett ämne som ska göra textilerna vatten-, fett- och smutsavvisande och som är extremt svårnedbrytbara i miljön. Undvik också textilier som behandlats med antibakteriella ämnen eller medel mot insekter. Du kan också ställa krav på de företag som säljer textilier vad gäller tillverkningskedjan. Hur har produkten tillverkats? Det ska de ha koll på och de ska kunna garantera att tillverkningen skett på ett schysst sätt.

Ensamhet kan ge fysiska och psykiska symptom

I pandemitider är ofrivillig ensamhet något som allt fler fått uppleva. Eftersom gemenskap är positivt för hälsan är detta någonting som är mycket oroande för folkhälsan i stort.

Detta kan vi dock motverka gemensamt. Det är inte hur mycket, det vill säga kvantitet av social aktivitet som räknas när det kommer till positiva hälsoeffekter. Det är snarare det faktum att alla behöver känna någon form av gemenskap. De negativa hälsoeffekterna kan alltså utebli om du har en enda nära vän, eller känner gemenskap på ett eller annat sätt.

Det du själv kan göra är att fortsätta hålla kontakt med dina nära och kära. Kanske är det just ditt telefonsamtal som får någons dag att ljusna. Visa att du ser någon, uppmärksamma någon i din krets. Det kommer även att gynna dig. När du pratar med någon eller umgås med någon så frisätts ”lugn-och-ro”-hormoner i din kropp, bland annat oxytocin. Ett socialt stöd är i sin tur en buffert mot stress i vardagen.

Träning och socialt liv

Ett annat tips är att börja träna, varför inte bege dig ut i motionsspåret varje dag? Studier med träningsband har visat på positiva effekter redan efter träningspasset. Dessa effekter kan sedan hålla i sig i flera dagar. Kontinuerligt tränande ger mycket goda resultat. En blandning av motion och styrka brukar rekommenderas.

Utmana dig själv att hälsa på dem du ser. Ett enkelt ”hej” och ett möte med blicken är också ett bekräftande och skapar på sätt och vis band mellan människor. Det kan göra skillnad både för dig och för den du möter. Vi är sociala flockdjur vilket man aldrig får glömma!

Ensamhet kan ge både psykiska och fysiska symptom. Man kan säga att de negativa effekterna av social isolering är jämförbara med dåliga levnadsvanor i övrigt så som bristande fysisk aktivitet eller dåliga kostvanor. När du tagit steget att hälsa och söka ögonkontakt med de du möter kan nästa steg vara att söka sammanhang där du kan träffa likasinnade. Idag finns det många aktiva föreningar och gemenskaper på nätet. Har du själv svårt att öka dina sociala kontaktytor kan det vara bra att söka professionell hjälp.

Hjärnans kemi vid fysisk ansträngning

En av de allra viktigaste komponenterna för att bibehålla hälsa är fysisk aktivitet. Rekommendationen säger att du ska ägna dig åt fysisk aktivitet i minst 150 minuter under en vecka. Detta innebär rörelse i någon form under drygt 20 minuter om dagen. Det är egentligen inte så svårt att uppnå för de allra flesta, kanske handlar det om en rask promenad på lunchrasten eller hem efter jobbet. Kombinerar du detta med styrketräning av de större muskelgrupperna, några pass i veckan, kommer du med ganska stor säkerhet att ha en ganska god grundhälsa.

Ett par som promenerar i snö

Även om så gott som alla är medvetna om att fysisk aktivitet på lång sikt kommer att bidra till att förebygga sjukdomar så som cancer, demens och hjärt- och kärlsjukdom, är det troligen effekterna som man känner av här och nu som faktiskt får oss att röra på kroppen.

Visste du att träning frisätter kroppseget morfin, det vill säga endorfiner. Där dessa hormoner binder till sina receptorer i hjärnan förändras nivåerna av dopamin och noradrenalin i kroppen. Summa summarum får du en känsla av lycka och styrka. För att endorfin ska kunna utsöndras krävs fysisk ansträngning.

En annan trevlig effekt av fysisk aktivitet får du om du kombinerar dina aktiviteter med ditt behov av dagsljus. Du har ett behov av dagsljus för att reglera bland annat dygnsrytm, humör och stresshantering. Att dagligen vistas i dagsljus är därmed hälsofrämjande på flera olika sätt.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att en daglig lunchpromenad á 20 minuter ge dig goda förutsättningar att uppleva god hälsa.

Kan du inte promenera finns det säkert andra pulshöjande aktiviteter som du kan ägna dig åt utomhus under minst 20 minuter.