Kemikalier i hemmet – Få ett mindre giftigt hem

Om du skulle syna ditt hem i kanterna, skulle du snabbt inse att det är fullt av kemikalier. Idag är det helt omöjligt att ha ett kemikaliefritt hem. Det som däremot är möjligt är att begränsa mängden kemikalier. Genom att läsa in dig på ämnet och att följa några enkla riktlinjer kan du påbörja din resa mot ett mindre giftigt hem.

Vad du kan göra

Bra tvål för ett kemikaliefritt hem

Kemikaliebanta ditt badrumsskåp. Detta är ett av de enklaste uppdragen när det kommer till att rensa bland kemikalier i hemmet. De produkter du använder för din hygien och skönhet kan antingen innehålla en hel arsenal av kemikalier eller inte. Vårt tips är att satsa på enkla och rena produkter. En aleppotvål, lite jojobaolja och en aloe vera gel kommer du riktigt långt på.

Kemikaliebanta din kökslåda. Träredskap eller rostfritt vinner över plastredskap. Gjutjärn vinner över teflon. Byt ut redskap som tillverkats med hjälp av kemikalier till kemikaliefria redskap. Nygamla och giftfria redskap hittar du i din närmaste secondhandaffär. Det behöver inte bli så dyrt att göra denna rensning. Kemikaliebanta möbler och textilier. Ett av de första stegen är att dra ned på konsumtionen. Om du verkligen behöver något till ditt hem, satsa på att köpa second hand och/eller miljömärkt. Många möbler och textilier behandlas med flamskyddsmedel vid tillverkning, dvs mer eller mindre giftiga kemikalier. Begagnade möbler har hunnit vädra ur en del av detta, varpå dessa innehåller färre kemikalier. När du handlar second hand ska du se upp med plast och fleecekläder. Exempelvis kan gamla plastleksaker innehålla mer giftiga kemikalier än nya, eftersom regelverken runt giftiga plaster har förändrats med tiden.

Hjärnstark bok av Anders Hansen – Recension

Det blir allt mer självklart hur viktig hjärnans hälsa är och hur beroende den är av träning. Mer och mer forskning görs på området och många gånger kan det nästan vara förbluffande hur mycket träning och motion inverkar på vår hjärna.

Hjärnstark av Anders Hansen

Hjärnstark Recension

Den välkända profilen Anders Hansen, överläkare i psykiatri, har skrivit den populära boken ”Hjärnstark : hur motion och träning stärker din hjärna”. Han är även känd från TV med serien ”Din hjärna” som gått i två säsonger på Sveriges Television.

Recension

Detta är en bok som verkligen engagerar och informerar. Den sammanfattar år av avancerad forskning och presenterar det på ett enkelt och lättillgängligt sätt som alla kan förstå. Efter man läst boken vill man inget annat än att ta en promenad, löprunda eller gå till gymmet.

Många gånger handlar det så också om kemikalier i hjärnan som påverkas positivt av vår träning. Till exempel lär man sig att regelbunden träning ger mycket bättre effekt än sudoku, korsord och alla tänkbara kosttillskott tillsammans!

Man får även konkreta tips på vad man kan göra för att ”uppgradera” sin hjärna och få bättre minne, kognitiv förmåga med mera.

Vad andra säger:

”Populärvetenskap när den är som bäst. Lättläst och fylld med överraskande nya forskningsresultat.” Ingalill Mosander, Aftonbladet

”För första gången sedan jag var med i ”Let’s Dance” way back i tonåren har jag tränat regelbundet i 2 1/2 månad. Jag tror faktiskt att det kommer att hålla i sig. Jag har boken ”Hjärnstark” och författaren Anders Hansen att tacka för det. Det var kopplingen mellan hjärnan och träning som fick mig motiverad.” Isabella Löwengrip

Det är en mycket bra bok som vi varmt kan rekommendera till den som vill träna upp sin hjärna på det bästa och effektivaste sättet!

Vad är en kemisk förening?

En kemisk förening består av två eller flera olika grundämnen bundna till varandra. Ett exempel på en kemisk förening är vatten (H²O) som består av väte- och syreatomer bundna till varandra.

En molekyl kan vara en kemisk förening, förutsatt att den består av flera olika grundämnen. Den kallas då för molekylförening. Även jonföreningar är kemiska föreningar. De består av olika typer av joner som binder till varandra, exempelvis natriumklorid (NaCl), dvs salt. På atomnivå bildar natrium och klor en kristallstruktur, därför är natriumklorid en kemisk förening.

Kemiska föreningar och grundämnen

Kemiska föreningar skiljs från rena grundämnen eftersom ett grundämne består av endast en sorts atomer. Ett exempel på ett grundämne är metaller som består av enbart en typ av metallatom. Zink (Zn) är ett grundämne. Ädelgaser är också grundämnen, vilka består av en typ av ädelgasatom.

Med de olika grundämnen som vi finns kan det bildas oändligt många olika kemiska föreningar. När olika ämnen sätts ihop uppstår en kemisk reaktion och en kemisk förening bildas.

Frågan är: Om man löser salt i vatten, blir det en kemisk förening? Är saltvatten en blandning eller en kemisk förening? Svaret hittar vi på atomnivå. Saltkristallerna löser sig i vattnet, men atomerna binder sig inte till vattnet. Därför är saltvatten inte en kemisk förening, utan en blandning.

Varför är detta bra att kunna? Ja, helt enkelt för att kunskap om kemi kan lösa problem. Tittar vi i backspegeln är det denna typ av kunskap som gjort att kunnat framställa exempelvis bekämpningsmedel och konstgjord gödsel. Detta har i sin tur gjort att vi kan odla mer mat. Kunskapen används även på reningsverk som renar vatten. Detta gör att vi kan dricka rent vatten direkt från kranen. Kunskap inom kemi har även lett till att vi kunnat framställa all dem medicin som finns idag. Listan kan göras lång. Sammanfattningsvis behöver du kunskapen för att förstå hur din kropp kan påverkas av olika ämnen samt för att förstå hur vår miljö påverkas av olika ämnen.

Vad är en kemisk förening?

Textilkonsumtionen ökar och skapar stora problem

De senaste 20 åren har nettoinflödet av nya textilier i Sverige ökat med ungefär 3 kilo per person (källa). Det gäller såväl kläder som hemtextilier. Ökningen motsvarar nästan 30 procent och har givetvis en stor miljöpåverkan. När textilier produceras används 1,5-6,9 kilo kemikalier per kilo tyg. En del kemikalier tillsätts under tillverkningsprocessen och försvinner även från kläderna innan slutprodukten är klar. En del kemikalier tillsätts för att ge textilierna deras egenskaper, och kommer därför att finnas kvar på plagget när du hänger in det i garderoben. Utöver de miljöproblem produktionen innebär, bär den också med sig hälsorisker för de som arbetar med produktionen och för dig som sedan använder textilierna. 

De problem som vår konsumtion skapar har ingen enkel lösning. Att helt sluta konsumera textilier kommer förmodligen ingen att göra. Däremot går det att dra ned på sin konsumtion. Dels genom att verkligen tänka efter innan köp, dels genom att handla second hand.

Du kan också påverka genom att undvika att köpa kläder som exempelvis behandlats med högflourerade ämnen, bland annat PFAS. Detta är ett ämne som ska göra textilerna vatten-, fett- och smutsavvisande och som är extremt svårnedbrytbara i miljön. Undvik också textilier som behandlats med antibakteriella ämnen eller medel mot insekter. Du kan också ställa krav på de företag som säljer textilier vad gäller tillverkningskedjan. Hur har produkten tillverkats? Det ska de ha koll på och de ska kunna garantera att tillverkningen skett på ett schysst sätt.

Ensamhet kan ge fysiska och psykiska symptom

I pandemitider är ofrivillig ensamhet något som allt fler fått uppleva. Eftersom gemenskap är positivt för hälsan är detta någonting som är mycket oroande för folkhälsan i stort.

Detta kan vi dock motverka gemensamt. Det är inte hur mycket, det vill säga kvantitet av social aktivitet som räknas när det kommer till positiva hälsoeffekter. Det är snarare det faktum att alla behöver känna någon form av gemenskap. De negativa hälsoeffekterna kan alltså utebli om du har en enda nära vän, eller känner gemenskap på ett eller annat sätt.

Det du själv kan göra är att fortsätta hålla kontakt med dina nära och kära. Kanske är det just ditt telefonsamtal som får någons dag att ljusna. Visa att du ser någon, uppmärksamma någon i din krets. Det kommer även att gynna dig. När du pratar med någon eller umgås med någon så frisätts ”lugn-och-ro”-hormoner i din kropp, bland annat oxytocin. Ett socialt stöd är i sin tur en buffert mot stress i vardagen.

Träning och socialt liv

Ett annat tips är att börja träna, varför inte bege dig ut i motionsspåret varje dag? Studier med träningsband har visat på positiva effekter redan efter träningspasset. Dessa effekter kan sedan hålla i sig i flera dagar. Kontinuerligt tränande ger mycket goda resultat. En blandning av motion och styrka brukar rekommenderas.

Utmana dig själv att hälsa på dem du ser. Ett enkelt ”hej” och ett möte med blicken är också ett bekräftande och skapar på sätt och vis band mellan människor. Det kan göra skillnad både för dig och för den du möter. Vi är sociala flockdjur vilket man aldrig får glömma!

Ensamhet kan ge både psykiska och fysiska symptom. Man kan säga att de negativa effekterna av social isolering är jämförbara med dåliga levnadsvanor i övrigt så som bristande fysisk aktivitet eller dåliga kostvanor. När du tagit steget att hälsa och söka ögonkontakt med de du möter kan nästa steg vara att söka sammanhang där du kan träffa likasinnade. Idag finns det många aktiva föreningar och gemenskaper på nätet. Har du själv svårt att öka dina sociala kontaktytor kan det vara bra att söka professionell hjälp.

Hjärnans kemi vid fysisk ansträngning

En av de allra viktigaste komponenterna för att bibehålla hälsa är fysisk aktivitet. Rekommendationen säger att du ska ägna dig åt fysisk aktivitet i minst 150 minuter under en vecka. Detta innebär rörelse i någon form under drygt 20 minuter om dagen. Det är egentligen inte så svårt att uppnå för de allra flesta, kanske handlar det om en rask promenad på lunchrasten eller hem efter jobbet. Kombinerar du detta med styrketräning av de större muskelgrupperna, några pass i veckan, kommer du med ganska stor säkerhet att ha en ganska god grundhälsa.

Ett par som promenerar i snö

Även om så gott som alla är medvetna om att fysisk aktivitet på lång sikt kommer att bidra till att förebygga sjukdomar så som cancer, demens och hjärt- och kärlsjukdom, är det troligen effekterna som man känner av här och nu som faktiskt får oss att röra på kroppen.

Visste du att träning frisätter kroppseget morfin, det vill säga endorfiner. Där dessa hormoner binder till sina receptorer i hjärnan förändras nivåerna av dopamin och noradrenalin i kroppen. Summa summarum får du en känsla av lycka och styrka. För att endorfin ska kunna utsöndras krävs fysisk ansträngning.

En annan trevlig effekt av fysisk aktivitet får du om du kombinerar dina aktiviteter med ditt behov av dagsljus. Du har ett behov av dagsljus för att reglera bland annat dygnsrytm, humör och stresshantering. Att dagligen vistas i dagsljus är därmed hälsofrämjande på flera olika sätt.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att en daglig lunchpromenad á 20 minuter ge dig goda förutsättningar att uppleva god hälsa.

Kan du inte promenera finns det säkert andra pulshöjande aktiviteter som du kan ägna dig åt utomhus under minst 20 minuter.